Våren 1989 hade vi på Manus AV-produktion ett arbetsmöte och kom att diskutera hur mycket som hade åstadkommits och hur företaget hela tiden växte. Vi hade just fått ett brev från Sveriges Television där man accepterade en offert för att producera en TV-serie (Fisketur ) så vi var väldigt glada åt det. Vi hade gjort flera prisvinnande filmer, video, radioprogram, ljudkassetter, utställningar, teater, musikal, konserter, bildspel (Dia) och mängder av trycksaker i alla dess storlekar och former.
Det var verkligen en ganska nöjd församling som satt där vid bordet och firade med kanelbulle och kaffe.
Så fick jag frågan:
”Börje är det något du inte har gjort?”
Ritva tittade på mig och sa:
En skiva? Ljudkassett har du gjort men ingen skiva väl?
Jag tänkte efter en stund. Gräset gror var ett uppmärksammat radioprogram som var på väg att bli en skiva men så blev det aldrig. En då känd radiokritiker på DN tyckte att den var värd det men SR ansåg det sedan för dyrt.
Så visst hade jag spelat in musik, inte minst under min tid som producent på Sveriges Radios Ungdomsredaktion.
Vi lämnade ämnet men bara några minuter senare ringer telefonen. En av våra anställda svarar och säger att det är till mig. På andra sidan en kvinna som undrar om jag vill producera en musikskiva, en LP. Oj då tänker jag och säger.
Jag har aldrig producerat en skiva …
Rösten på andra sidan som presenterat sig som Maj-Britt Carlsson, Kulturombudsman på TCO, säger att man har rekommenderat mig som producent för andra egenskaper. Jag känner mig mycket smickrad. Vi träffas och det visar sig att hon vill spela in en temaskiva mot främlingskap och rasism. Vi diskuterar innehållet och namnet. Jag som gjort så mycket ”mot” ville nu hellre göra något ”för” så jag föreslog: ”För frihet och fred” vilket sedan omvandlas till ”Vingar av Fred!”. Den skickliga grafikern Lars Andersson gjorde framsidan med fredsduvan som symbol.
Det blev en fantastiskt rolig produktion inspelad i anrika Sonets studio 1 ute på Europa Films område. Idel ädel musikadel. Vid pianot Lars Roos, sång: Esias Tewolde från Kungliga Operan, tenorsax och flöjt: Hector Bingert, bas: Sture Nordin, gitarr: Christer Karlberg, sax: Nisse Sandström och sedan de som var projektet idégivare Lars-Göran Pettersson trumpet och Maj-Britt Carlsson sång, på de flesta spår pianoackompanjerad av sin speciella medspelare Marianne Moberger.
(Konvolutet var lite för brett för skannern så jag var tvungen att foga ihop två bilder det blev inte helt perfekt men det fungerar.)
Vid inspelningen av Anthem tyckte jag att Esaias sjöng lite för hårt. Jag ville ha en mjukare ton inledningsvis. Försökte kommunicera från kontrollrummet som låg högt under tak och ganska långt från pianot och sångarens mikrofon. Jag fick inte den förändring jag önskade så istället för att använda komradion gick jag ned spiraltrappan och fram till Esaias. Något generad försökte jag förmedla hur jag tänkte mig att det skulle framföras. Så jag sade:
”Esaias, tänk dig att du håller en lite lammunge i famnen …”
Lars Roos, kommenterade:
”Det enda lamm Esaias kan tänka på är det som ligger grillat på ett fat.”
Oavsett vad Esaias tänkte på så blev det den förändring jag hoppats på och skivan blev sedan succé. Det var ett härligt samarbete och med sådana speciella människor. Lars-Göran Pettersson måste vara en de mest begåvade, kreativa och skapande tjänstemän som arbetat på LO. Maj-Britt Carlsson uppmärksammade mig senare på det fantastiska musikeventet Proms.
”Vingar av fred” spelades in finansierad av TCO´s fond för internationell solidaritet. Den innehöll nu inga av mina alster (vilket aldrig var meningen) men jag blev en stolt producent och den inspirerade. Många år senare kom jag att producera en skiva på mina kompositioner Ohma. Fast då var det CD som gällde. Här var Mikael Lindfors producent och inspiratör. Han kom senare att bli populär DJ.
Börje Peratt - Text och musik 