Arkiv för kategori ‘Ohma’

Jag minns att som barn måste jag gå ner i källaren eller ut i naturen för att komma bort från allt skrän och alla överröstande ljud för att kunna höra den inre tonen, den där musiken uppstår, den där orden blir till mening, den där fantasin gav ljuvliga spår till skapande, förståelse och inlevelse.

Eftersom jag hade svårt för en personlig Gud så uppfann jag tron på Alltet. Det som alltid fanns och alltid hade funnits, föränderligt och skapande, en slags magi som fanns i varje liv, i varje vindpust, i varje tanke och varje känsla. Livet som sådant och något annat, något som inte gick att ta på men som barnets sinne med en slags tillförlitlighet visste fanns som en förnimbar vibrerande ton. Ibland kunde det bryta igenom larmet och erbjuda sitt väsen.

Denna magi kunde inspirera till att måla, till att göra musik, till att finna den poetiska samklangen.
Pappa gjorde allt för att stänga ute lyssnandet. Han kunde samtidigt ha radio, skivspelare och TV på högsta volym. Som om han ville fly från sin inre röst, eller fly från den nära omvärlden.

Jag förstod det som att han inte orkade lyssna på mamma eller på oss barn. Han omgav sig alltid med denna kakafoni.
Det kunde ibland vara olika musik från olika källor, då fanns det liksom ingen chans för hjärnan att konsumera utan alla ljud dränktes bara i ett skränande oväsen.

Därför valde jag tidigt solitärens liv. Ensam i naturen kunde jag njuta av all den musik som skapades där och i källaren kunde jag njuta av tystnaden och de egna tankarna och den fantasi som bringade fram berättelser som av sin alldeles egen kraft. Redan där upptäckte jag för första gången det som jag senare förstod var transens magi, eller drömmens. Något gav mig musiken och jag gjorde allt för att återskapa den som den framstod för mitt inre. Jag blev aldrig så tekniskt skicklig att jag nådde ända fram med mitt eget musicerande.

Ibland hade jag turen att få jobba med dem som var riktiga musiker och som kunde presentera mina kompositioner professionellt. Bland dem som hjälpt mig på avgörande sätt är Torbjörn Eklund  (Resa i Tiden), Mikael Lindfors (CD-skiva Ohma och musikal Den Fagre), Johanna Grüssner och Kaj Sundblom (Den Fagre), Catharina Jilert och Mikael Lindfors (Bella & Rea).

Några av dessa kompositioner här:

Jag hör dig (Den Fagre)  sång: Viktoria Krantz och Peter Malmrup

Jag vill vara  (Bella & Real) sång:  Catharina Jilert

Innan dess då jag ännu jobbade som lärare fann jag stor inspiration i samarbetet med skolans musiklärare Peter Larsson. Vi hade nog kunnat göra mer, visor och sånger men Peter försvann till Värmland.

Ändå Stort Tack för alla de stunder vi skapade musik tillsammans.

Börje Peratt

Börje Peratt – LinkedIn
Börje Peratt – SFI Filmdatabas
Börje Peratt – IMDb
Börje Peratt – Mediedatabas

Annonser

Ohma – musik CD

Publicerat: maj 20, 2010 i Ohma

Musiken till CD-skiven Ohma (2000) har en speciell bakgrund. Jag hade länge tänkt ge ut en skiva med låtar som hade några år på nacken. Idén var att framför allt sätta ihop olika temalåtar som gjorts till film och TV-program. Så hände något märkligt i början av 2000, dröm mötet med Ohma – Moder jord. Jag drömde om ett stort sköldpaddsskal som vändes upp och där bakom fanns en uråldrig kvinna, en urmoder, ”Moder Jord”. Jag hörde som i ett eko ordet Ohma upprepas flera gånger fast hon inte rörde på läpparna. I samband med återkommande drömmar presenterades en rad visioner som jag skrivit om på andra ställen. Ungefär var tredje dag drömde jag om olika musik, texter och visioner. Dessa drömmar var mycket intensiva och tydliga. Vid ett tillfälle såg jag en grupp på en scen som spelade en som jag upplevde det som oerhört bra instrumentallåt. Jag minns att jag drömde. ”Fan vilket bra arr, tänk om jag kommit på det”. Och så vaknade jag. Gick omedelbart till synten och försökte få till det.

Att komponera musik är en gåva. Men tänk om den kommer till i drömmen, i sovande tillstånd. Så är det faktiskt med musiken på Ohma. Vid flera tillfällen har jag i drömmen blivit avundsjuk på den som spelat och sagt: Tänk om jag själv kommit på den låten!

När jag beslöt spela in musiken blev samarbetet med Mikael Lindfors helt avgörande. Hans stöd och inspiration gjorde att vi förverkligade projektet. Låten som jag drömde, med det fantastiska arret, ”Insjön” var den enda jag inte fick till själv. Här hjälpte Micke och Mattias Minerbi till med inspelningen. Så kom vi till omslaget. För att illustrera visionen av Ohma (moder Jord) som jag naturligtvis drömt om, ritade jag en idealiserad teckning som hustru Ritva satt modell till. Sonen Jan Peratt designade. Vi tryckte upp skivan och distribuerade via privata kanaler.

En dag ringde en operasångerska och talade om att, – ”jag brukar normalt inte ringa upp folk men nu måste jag berätta vad jag kände då jag lyssnade på din musik”:

Du kan din Bach, du kan din Grieg, sedan säger du – Hej då – och skapar något nytt.. När jag lyssnar på din musik får jag en känsla av att hela mitt liv förklarades. Och jag försonades med allt jag upplevt i två världskrig. (Edit)

Några andra citat:

Är fascinerad av OHMAS musik. Stundvis känns det som om tonerna/takten svävar i atmosfären – de skapar ett rofyllt och meditativt tillstånd. Sedan då jag stannar till och sätter mig för att lyssna, kommer ur den ett djupt/magiskt meddelande som transporterar mig till ”en annan värld” – ”Barnet från havet är en av mina favoriter”. Kort sagt OHMA är något jag verkligen behöver just nu – har lyssnat och fortsätter att lyssna på den… men tröttnar inte. G.Perna

Lyssnade på musiken hela natten. Somnade till den vaknade och satte på den igen. Jag lovar dig jag var inte ensam….. fullt av varelser av alla sorter var här för att lyssna….. några som var spec intresserad var gnomerna. På vilken frekvens jag eller de var har jag ingen aning….. det var en häftigt upplevelse….. Du är verkligen en speciell person som kan vara en ”kanal” för detta. I. W. Johansson

Ohma-musiken är oerhört vacker – du målar i musik! K. Wistrand